Vi har gjort en besiktning av ett hus byggt -65, som vi planerade att köpa. Det visade sig att det var svartmögel på vinden. Det gjordes en vidare analys av möglet och det var ej av den giftiga sorten.
Taket är av plåt och omlagt 1998. Detta hus är en enplans villa på ca.100kvm., med väldigt “lågt och platt” tak. </br>
Vi har pratat om att höja taket och göra loft av halva huset och öppet resten. Men dessa planer hade vi om först om några år. Nu undrar vi om det är dyrare att göra en sådan utbyggna än om man gör en utbyggnad i markplan? Pris ca.? Ansöker man om bygglov för att höja tak?</br>
Vi är fortfarand i förhandling av köp. Vi vet att många blir avskräckta av mögel och man funderar på hur det går om man vill sälja huset??
Huset är i renoveringsbehov ändå, så vi hade inte kalkylerat för denna ombyggnad just nu.
Vad kan vi räkna med att dra av för själva mögelupptäckten? Priset är 995 000.
Är mycket tacksam för råd.
Det här är förstås svårt att svara på så här på distans utan att ha sett huset! Svartmögel på vinden är en katastrof – även om det är av en mindre giftig sort. Orsaken till problemet har ni redan upptäckt – taket har för flack lutning. Och det här måste man göra något åt – annars kommer det här att vara ett problem under ytterligare 100 år eller hur länge nu det här huset tillåts leva.
Därför blir det heller ingen konflikt om ni skall bygga ut i markplan eller på vinden – ni måste förändra vinden först för att få ett fullvärdigt hus! Tala med byggnadsnämnden om detta är bygglovspliktigt!
Sen det här med priset – allt är en förhandlingsfråga! Sänk priset så mycket ni kan om ni verkligen tycker om huset och vill ta på er allt det här jobbet. Det tar ungefär en sommar att ordna om ett felaktigt tak – hur mycket värderar ni en sommar till inklusive material?
Källa:www.viivilla.se

Jag har glasat in min altan och tänker lägga bygga en trätrall ovanpå den gamla, men med mindre springor. Finns det obehadlade brädor eller måste jag använda “vanliga” tryckimpregnerade? Hur bör jag behandla golvet? Vanlig träolja avsett för trätrall eller olja avsett för trägolv? Rekommenderar du att jag lutar golvet först?
Det är klart att det finns obehandlade brädor att köpa. När altanen blir inglasad blir den också mindre väderutsatt och ”vanliga” brädor kan duga. Dessa oljas in med linolja som är bättre än färdig olja för trätrall. Denna produkt är nämligen oftast utspädd med lösningsmedel som inte tillför träet ökad hållbarhet.
Källa:www.viivilla.se

Vi har en yttertrappa i fem steg. Varje steg är en ca 3 dm tjock kalkstenskiva. Trappan är från 1935. Med åren har främst kanterna börjat vittra och falla sönder i mindre bitar. Det är inte riktigt läge att köpa en ny trappa, i alla fall inte nu. Kan vi laga den på något sätt och i så fall hur?
Det är klart att en liggande kalkstenskiva så här blir utsatt för mycket stora påfrestningar. Under vintern tränger vatten in på dagarna som fryses till is under de kalla nätterna med frostsprängning till följd. Har ni inte råd att byta kalkstenarna nu så gör en provisorisk lagning med betong. Inte snyggt och håller inte i längden – men funkar för ett tag.
Källa:www.viivilla.se

Har ett enplanshus som jag ämnar bygga till antingen med 30 kvm i en vinkel alternativt bygga på en övervåning.
Hur vet man att huset håller för en extra våning? Och kan ni ge nån indikation om det är billigare att bygga till en våning än att bygga ut i markplan?
30 kvadratmeter är faktiskt ganska mycket – särskilt om man lägger det på höjden. Hur kommer det att påverka markskuggan och husets utseende – förutom det att huset sannolikt inte är konstruerat för ytterligare ett våningsplan.
Mitt råd är därför att bygga ut vinkel – det kan bli riktigt snyggt och dessutom ge en god lähörna för ett kommande altandäck! Men lägg inte den nya tillbyggnaden direkt i liv med den gamla – dra in en halvmeter så blir det mycket snyggare! Och vad det kostar – det är alltid dyrt att bygga – men det här är den bättre och enklare lösningen.
Källa:www.viivilla.se

Äger en 1-plansvilla byggd -72 (köpt 96) som har tak av eternit (även undertaket är av släta eternitskivor). Upptäckte för någon vecka sedan - när det snöat kraftigt - att det bildades kondens på undertaket (skivorna var blöta).
efter samtal med en (kunnig) person menade han att eternit med tiden (nu 30 år) blir poröst och släpper in vatten.
Åtgärd: renovering av tak. Har läst lite om lösningen med plåt/aluminium tak på befintligt eternit eller ta bort eternit och sedan lägga på taket. Här är dock så att jag inte har några brädor/plankor under utan underlaget utgörs av de släta eternitskivor.
1. Skulle helst vilja ta bort eternit och lägga vanligt tak men vet inte om takkonstruktionen klarar en belastning av vanliga takpannor - hur kan man veta vad takkontruktionen klarar?
2. Om jag bar bort allting och spikar spåntade brädor som undertak blir taket starkare, d v s klarar det högre vikt (tegelplattor)? Har inte för avsikt att använda betongplattor dels på grund av högre vikt dels för att jag inte gillar dessa.
Allså, tegelplattor alt plåt/aluminium. Vad är bästa lösningen? Oroar mig lite för detta med eternit (asbest) i fall nytt plåttak läggs på eterniten.
Frågan om eternit har vi haft uppe många gånger i frågespalterna. Det är ett numera förbjudet byggnadsmaterial som tillverkades i Lomma i Skåne under många år. Det innehåller asbest som frigörs när man bearbetar materialet – dvs. sågar, borrar eller krossar eternitplattorna. Rör man inte plattorna är de helt ofarliga.
Eternittak till både tak och undertak låter inte särskilt tilltalande. Det är självklart att huset skall saneras från detta – men kolla först om kommunen har särskilda regler för asbestsanering. I Norge – som för en gångs skull blivit ett föregångsland – har man infört stenhårda regler hanteringen av eternitplattor. Där får endast särskilda företag som utrustat sina arbetare med rymddräkter hantera eternit. Och gissa själv till vilka priser!
Det går att demontera eternit på ett sansat och bra sätt. Tag loss en platta i taget utan att de går sönder – och blöt gärna ner plattorna först med en vattenslang för att binda eventuellt damm. Och självklart använder man ansiktsmask under arbetet och sänder iväg barnen i området till en heldag utan kostnad för dem vid glasskiosken.
Om reglarna i takkonstruktionen sedan tål belastningen av ett tegeltak får man fråga en arkitekt om. Det beror på avståndet mellan takstolarna och tjockleken på råsponten. Men plåttak kan man alltid lägga – om man bara kan förlika sig med dess utseende.
Källa:www.viivilla.se

Siporex

Skriven i Hus | Leave a Comment

Har ett hus byggt av siporex block. Då siporex är en form av lätt betong så har det en tendens att dra till sig vatten under fuktiga perioder vilket medför att fasaden spricker bitvis (frostsprängningar). Frågan är vad man kan laga skadorna med, har ställt frågan till olika byggvaruföretag och fått olika svar, vad skall man välja? Är det sedan klokt att försöka impregnera huset på något sätt så att fasaden inta tar upp så mycket vatten?
Jag tror att man lagar de här skadorna i siporexen med vanligt putsbruk. Det är för och nackdelar med material som lätt tar åt sig fukt – samma sak som med slamfärger på en fasad eller kalkbruk i fogarna på en fasad – eller för den delen granklädsel jämfört med furuklädsel på en fasad. Lätt för vatten att komma in – men lika lätt för vatten att komma ut när det torkar upp. Så har dessa material fungerat mycket bra i flera hundra år – och jag tror definitivt inte på att försöka impregnera siporexen. Vatten kommer in i alla fall – någonstans – men får väldigt svårt att komma ut om man impregnerat.
Källa:www.viivilla.se

Jag och andra medlemmar i en förening jag tillhör håller på att renovera vår föreningslokal. Det är ett gammalt K-märkt hus så vi har bara fått tillstånd att göra små förändringar. Nu har vi tagit ner tapeterna och spacklat väggarna. Men när vi kom till slipningen började bitar av väggen trilla loss. Det är bitar på ca. 1*1 - 3*3 cm. Det är som om väggen har skicktat sig och det set ut att vara någon typ av smulig sandmurbruk bakom. Jag föreslog att vi skulle ta ner väggen men med tanke på att vi inte får göra så stora förändringar så var det inte ett alternativ. Kan man lösa det här på något annat sätt? Vi hade egentligen bara tänkt att måla med en ny färg. Håller det om man bara fyller igen sprickorna med spackel och gips? Eller måste man ta ner väggarna ändå? Det verkar nämligen som om det var tapeterna som höll ihop väggen…
Vad kul att ni har ett gammalt K-märkt hus! Syftet med att vissa hus skall särbehandlas på det här sättet är att de skall fortsätta att vara kulturhistoriskt autentiska dokument. Det är därför man måste vara särskilt återhållsam när man renoverar dessa byggnader. Men det är inte så att man inte får göra någonting – men man skall veta vad man gör och vilka material och tekniker man väljer att jobba i.
Jag tror att det som ni kallar för “smulig sandmurbruk” är en gammal kalkputs. Inte ens detta förträffliga material håller för evigt – och håller det på att falla ner så måste man ta bort det och ersätta med nytt material – av samma sort förstås. Eftersom ert hus är K-märkt – som man brukar kalla det – så finns det registrerat på länsstyrelsen och länsmuseet där ni bor. Jag tycker att ni skall ringa till antikvarierna där och be dom komma ut till er för en kostnadsfri konsultation av vad som är bäst att göra med dessa väggar.
Källa:www.viivilla.se

Vi är på gång att köpa ett litet hus i södra Sthlm b-1945 med stomme av trä och fasad av puts, det vi måste göra för att få plats är att höja taket för att få ståhöjd på vinden så att vi kan ha sovrum där. Är det ett komplicerat “ingrepp”? Och är det dyrt?
Undrar även om det är svårt att själv dränera grunden om man hyr en grävskopa?
Det är klart att det är ett komplicerat ingrepp att höja taket på vinden till ståhöjd! Jag var med om det här förra sommaren – och det tog hela semestern nästan. Först rev vi det befintliga taket efter det att takpannorna plockats ner till marken. Väggarna byggdes på med några decimeter – det var vad som behövdes på det här huset. Tyngsta arbetet var att få den nyinköpta limträbalken på plats eftersom det här var ett hus byggt med åstak och inte takstolar. Tur för oss var att kranen på träleverantörlastbilen precis räckte upp så vi kunde dra in den på plats. Kostnaden handlar mer om arbetstid än material – ring trävaruleverantören och kolla.
Det finns små grävskopor – typ Digger – som man kan hyra och gräva själv med. Dom har 6-7 spakar som man styr skopan med. Med normal simultanförmåga bör man kunna lära sig hantera grävskopan på någon timmes övningstid. Jag hyrde en sån här grävare för en månad sedan men insåg snabbt att det var inget för mig – men några ungdomar hyrdes in som förstod sig på den. Någotsånär i alla fall. Nästa gång jag behöver en grävare hyr jag in en med proffsgubbe bakom spakarna.
Källa:www.viivilla.se

Kan man ha tryckimpregnerat virke som golvsyll i en bastu. Bastu ska vara i badrummet.
Timell i TV4 hade det i sitt bastubygge, men jag har hört att det inte är bra med tryckimpregnerat trä inomhus.
Vad gäller?
Jag har kollat upp det här med träskyddsinstitutet i Stockholm. Reglerna för användande av tryckimpregnerat virke är utformade så att tryckimpregnerat kan användas där det finns ett behov av sådant. Och det behövs inte tryckimpregnerat till en bastusyll - alltså skall det inte användas.
Tryckimpregnerat virke finns i flera klasser. Den som vill lära mer om det här kan besöka Svenska
träskyddsföreningens hemsida på www.traskydd.com
Källa:www.viivilla.se

Vi vill riva “hjärte väggen” i ett 1 1/2plans hus. Väggen går 2/3 av husets längd i nedervåningen. Vilka för /nackdelar finns det om man väljer att ersätta väggen med limträbalk eller en stål balk av något slag.
Hjärtväggar skall man egentligen inte ge sig på om det inte är alldeles nödvändigt - de bär ju upp hela konstruktionen. Men visst är det tekniskt möjligt att delvis avlasta dessa med stålbalkar eller limträbalkar. Risken kan ju vara att dessa blir så tjocka att takhöjden blir ett problem.
Vänd er till en arkitekt eller byggnadsingenjör som får ge ett konstruktionsförslag!
Källa:www.viivilla.se
Vi vill riva “hjärte väggen” i ett 1 1/2plans hus. Väggen går 2/3 av husets längd i nedervåningen. Vilka för /nackdelar finns det om man väljer att ersätta väggen med limträbalk eller en stål balk av något slag.
Hjärtväggar skall man egentligen inte ge sig på om det inte är alldeles nödvändigt - de bär ju upp hela konstruktionen. Men visst är det tekniskt möjligt att delvis avlasta dessa med stålbalkar eller limträbalkar. Risken kan ju vara att dessa blir så tjocka att takhöjden blir ett problem.
Vänd er till en arkitekt eller byggnadsingenjör som får ge ett konstruktionsförslag!
Källa:www.viivilla.se